Gemenskap

Jag är hon som saknar förmågan
Jag är hon som ändå får
Jag är hon som så gärna vill, men inte kan
hjälpa dej att leva
Det är du som har förmågan
Men den som inte får
Du är den som kanske vill, men inte alltid kan
ta emot vad livet ger
Jag vill att du ska lära mej förmågan
Jag kan lära dej att ta
Så säg att du vill, så tror jag att vi kan
Lära oss leva utav varann
Jag är den som saknar närhet
Du är den som ensam vill gå
Jag vill vila i dina armar
När du är svår att nå
Du är den som saknar stillhet
Du är den som ej kan ta
Jag vill krypa in i din skyddande famn
Så du kan skydda mej från mitt eget jag

Så jag smeker dej i mina tankar
Kysser dej i fantasin
Viskar kärleksord stumt i ditt öra
Och låtsas leva i kärleken din
Så när stunden så småningom kommer
Då vi möts i vår gemensamma sfär
Öppnar jag min själ och min famn
Glad att ha dej här